Besök till naturhistoriska museet

Idag har alla tre klasser åkt iväg till huvudstaden för att besöka Naturhistoriska museét. Dagen började med samling ute på gården. Eleverna var förväntansfulla och nervösa. Alla fick varsin matsäck att sätta ner i ryggsäcken och sedan var det bara att vänta på bussen som kom.

Resan tog sin tid och vi var framme. Eleverna fick ett uppgiftsblad som de skulle arbeta med under besöket. Eleverna fick gå i smågrupper omkring på de olika utställningarna. Vi fick se många intressanta djur. Det fanns ihopbyggda skelett som visade hur stora en del dinosaurier hade varit. Vi kunde t.ex. se ett huvud på Tyrannosaurus Rex. Man kunde se att den hade stora och vassa tänder.

Matsäcken åt vi ute på gräsmattan i härligt solsken. Efter matpausen hann vi ännu se en utställning innan det var dags att återvända till skolan med bussen.

Efter att ha pratat om dinosaurier i många veckor var det en mycket bra och lyckad idé att åka iväg för att se hur stora dinosaurierna kunde ha varit och få ännu mera information om det som eleverna redan hade massor förkunskap om. En riktigt lyckad avslutning på läsårets sista tema.

Dinosaurieforskning

Det är väldigt intressant att se hur eleverna gör då de forskar. Det här med forskning och att ta reda på fakta är ju ganska så nytt, och därför även delvis svårt, för våra elever.

Då vi började forskningsprojektet gick vi tillväga på följande sätt:

1. Vi funderade tillsammans i klassen på vilka forskningsfrågor vi ska ha. Vad vill vi lära oss om de dinosaurier vi ska forska om? Man kan ju inte bara sätta sig vid en bok eller dator och börja skriva - först måste man veta vad man vill ha svar på.

2. När forskningsfrågorna var färdiga diskuterade vi olika sätt att hitta svar på frågorna. "Man kan läsa i böcker", sade en. "Man kan googla", sade en annan. Vi diskuterade för- och nackdelar med både böcker och internet. Jag vill att eleverna använder sig av bägge. Vi funderade även på hur man hittar fakta i böcker och hur man hittar fakta på nätet.

3. Vi diskuterade huruvida man kan lita på informationen man hittar i böcker eller på nätet och hur man kan kolla upp om informationen stämmer eller inte.

4. Till sist hade vi en djupgående diskussion om hur man får använda texter och bilder som man hittar i böcker och på nätet. Jag tror att alla mina elever förstod varför man i forskningen måste ange sina källor och litteraturen man använt. "Ja för om man inte berättar varifrån man har fått sina svar kan någon tro att man själv har hittat på dem och inte kan man ju själv veta sådant och då é det lite som att ljuga.", sade en elev. Jag tror även att många nu kan förklara vad ordet plagiat betyder.

Efter alla dessa steg var det dags att lotta ut vilka dinosaurier skrivparen skulle forska om - några växtätare, några köttätare, en flygödla osv. När det var avklarat satte sig några par vid datorerna, andra började leta efter svar i böcker.

Under arbetets gång kommer eleverna med många frågor:

- "I registret stod det att Velociraptor finns på alla de här sidorna, men här finns ju ingenting!"
- "Hur kom jag nu igen dit till ungafakta.se?"
- "Kunde man använda Wikipedia?"
- "I den här boken hittar vi ingenting om hur många ägg den lade, var kan vi hitta det?"
- "Hur ska vi skriva upp den här källan?"

Många har redan hittat en hel del svar på sina forskningsfrågor. Med den uthålligheten som eleverna nu jobbar är jag säker på att alla har hittat svaren inom kort. En bra övning i tålamod, informationssökning och källkritik. Bland annat.

Tarbosaurus bataar. Bilden lånad från Raffles Museums sidor (Creative Commons-licens).

Även om eleverna kan känna en viss frustration om de inte genast hittar ett svar så är ju även det ett resultat att man inte hittat något. Det hade jag inte egentligen tänkt på tidigare, men idag, efter en diskussion med skolans bibliotekarie insåg jag att det ju stämmer. Om man inte hittar information i en bok eller på en nätsida är det bara att forska vidare i en annan bok eller på nätet. Då har man åtminstone en källa färre att utforska efter det.